Långpromenader och kryckor

Den här perioden skulle bli början på mitt nya träningsliv. Jag skulle börja med ett åtta veckors teknikträningsprogram för att förbättra min löpning, jag skulle börja med mer systematisk styrketräning, jag skull åka ut med rullskidorna oftare än var sjätte månad, jag skulle intensifiera min simträning och jag skulle gå allt längre promenader. Istället sitter jag i soffan och knaprar värktabletter, lyssnar på podcasts om människor som utmanar sina gränser och läser orienteringsteori. Vad var det som hände?

Istället för träning: orienteringsteori och smärtstillande

 Det började förra torsdagen för en och en halv vecka sedan. Jag kände en lätt smärta som strålade ned från höften i höger ben. Det hindrade mig inte att gå 19 kilometer till jobbet dagen efter. Under helgen hade jag besvär och kunde inte riktigt utföra sidospringning under mitt första (och senaste) teknikträningspass. Det gick väl inte heller helt lysande att träna på kadensen under de minuter jag gjorde det. På söndagen tränade jag 45 minuter på crosstrainern utan problem, så jag bestämde mig för att promenera hem från jobbet på måndagen.

Ganska snart märkte jag att benet inte var i så bra skick och ett par timmar in i promenaden började jag halta mer och mer. Jag gick tolv kilometer på drygt tre timmar och ringde sjukvårdsupplysningen som rekommenderade mig att gå till min husläkare. Senare på kvällen kunde jag inte stödja på min fot och jag fick gå med kryckor.

På tisdagen fick jag smärtstillande och antiinflammatorisk medicin på recept och läkaren trodde att det var överbelastning, kanske någon kota som tryckte på någon nerv. Som alltid när jag har någon åkomma intalar jag mig själv att vara tacksam och njuta av livet när jag är frisk. När jag är vid god hälsa tenderar jag att ta det för givet.

Så nu försöker jag njuta av min möjlighet att göra saker stillasittande och det är inte så dumt. Speciellt när smärtan släpper en del och jag kan ta mig fram utan kryckor igen. Får bara se till att starta lugnt och fint när jag har återhämtat mig. Som tur är börjar jag inte klättra på väggarna när jag är utan träning några dagar. Jag vet inte hur det kommer sig, men jag har noterat det förut.